Ensammast i världen
Publicerat: 2012-08-13 | 20:42:55 i Jag, mig, mitt
Lite så känns det idag. Fast det är jag inte egentligen. Men känslan är där i alla fall. Inte ens glass är gott. Inget hjälper. En sådan dag som jag skulle ha tagit tag i mig själv, stuckit ut på en löprunda eller gjort något som faktiskt fått mig att må bättre.
Istället stannar jag kvar inne, ensam.
Har gjort ett paket till min älskling i alla fall. Kanske är det lite på grund av det jag känner mig så ensam. Jag vet att det jag packar ner och skriver i brevet nu kommer inte han se, läsa och förhoppningsvis uppskatta förrän om 1-2 veckor. Jag vill dela livet NU.
Jag lyckas inte riktigt komma ifrån den där känslan av att livet står på paus. Ibland lite på slow forward. Sen paus igen. Aldrig play.
Jag längtar så inåthelvete tills missionen är slut och vi kanske kan trycka på play.
Istället stannar jag kvar inne, ensam.
Har gjort ett paket till min älskling i alla fall. Kanske är det lite på grund av det jag känner mig så ensam. Jag vet att det jag packar ner och skriver i brevet nu kommer inte han se, läsa och förhoppningsvis uppskatta förrän om 1-2 veckor. Jag vill dela livet NU.
Jag lyckas inte riktigt komma ifrån den där känslan av att livet står på paus. Ibland lite på slow forward. Sen paus igen. Aldrig play.
Jag längtar så inåthelvete tills missionen är slut och vi kanske kan trycka på play.
Kommentarer, 0stFan, förlåt igen
Publicerat: 2012-08-12 | 21:43:29 i Vardag
Update en gång i månaden är inte okej. Det här är nog en av de sämst uppdaterade bloggarna, jag förstår om ni sedan länge tröttnat på att besöka den för att kika efter nya inlägg.
En hel del har hänt sedan sist, det har hunnit varit leave och ny avresa. Leaven var underbar, vi hade bara planerat några mindre saker som bara var till för att njuta, resten använde vi som tillsammanstid och spontana resor till släkt och vänner. Det var skönt, vi fick till en bra blandning mellan aktiviteter och soffhäng.
Avresan var inte lika underbar. Den kunde visserligen ha varit värre än den var, men jag tyckte att det var tuffare att säga hej då nu än det var första gången. Nu är det inte lika nytt och spännande längre, nu vet vi båda vad som väntar och vi kan bara hoppas på att det inte blir allt för spännande. Den här gången kan jag heller inte tänka att det ska bli spännande och roligt för honom, för det är ju inte spännande den här gången. Han verkade inte tycka att det var särskilt roligt heller, hade hellre stannat kvar hemma. Men nu är det som det är och vi gjorde det bästa av det.
Nu har nedräkningen börjat. Jag har börjat fylla kalendern med roliga saker och ska försöka hinna med att göra allt sådant som jag tänkt hinna under sommaren/hösten och inte kasta bort kvällar och helger på att tycka synd om mig själv. Vi klarade det en gång, vi kan klara det igen!
Hur har det gått för er andra, de flesta har väl hunnit ha en leave nu?
