Världens ensammaste sambo

Jag vet att det inte är så, att jag är världens ensammaste. Men en av dem. Idag är det ensamt så inihelvete. Jag visste att den här dagen skulle komma, men jag hoppades slippa. För varje dag som var bra hoppades jag på en till, och en till.

Det tog i alla fall en månad istället för 2 veckor som jag förutspådde.

Nu har jag haft några helgers jag-gör-vad-jag-vill-liv, så nu är jag nöjd. Nu kan han komma hem.

Hör du det? Kom hem!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback